Den bästa DU / JAG !?
Jag går gatan ner.
Det finns ett djupt hål i trottoaren.
Jag ramlar i.
Jag är förlorad. Jag är hopplös.
Det är inte mitt fel.
Det tar en evighet att finna vägen ut.
Jag går gatan ner.
Det finns ett djupt hål i trottoaren.
Jag låtsas att jag inte ser det.
Jag faller ner igen.
Jag kan inte tro att jag är på samma plats!
Men det är inte mitt fel.
Det tar fortfarande lång tid att komma ut.
Jag går gatan ner.
Det finns fortfarande ett djupt hål i trottoaren.
Jag ser att det är där.
Jag ramlar fortfarande i det; det är en vana.
Mina ögon är öppna.
Jag vet var jag är.
Det är mitt fel.
Jag kommer ur det omedelbart.
Jag går samma gata ner.
Det finns ett djupt hål i trottoaren.
Jag går vid sidan av hålet.
Jag tar en annan gata
du är perfekt precis som du är! Det finns ingen som är som du, så var precis den du är och var nöjd och stolt över dig själv!
Kram
Du är inte ensam om att tänka dom där tankarna, jag tror att det är helt naturligt. Börjar man skala lite i känslan så handlar det i grunden kanske om att vara rädd för att inte vara tillräckligt bra och att inte förtjäna att bli älskad. Jag tänkte väldigt mycket på det här för ett tag sen när jag såg ett TED-talk som handlar PRECIS om det här. Se den, jag tror att den kan hjälpa dig, det finns en massa bra saker att ta fasta på där. Lycka till. Jag känner inte dig, men du är säkert bra precis som du är, inte för vad du gör utan för den du är.
kolla filmen här:
http://jarnpojkarna.blogspot.se/2013/03/se-det-har-ted-talket.html
Jag känner igen mig i dina tankar fast för mig tror jag inte att det är någon ålderskris trots att jag fyller 40 nästa år. Jag har alltid haft dålig självkänsla och jobbat med att förbättra den under åren i form av bland annat olika terapier. Det har blivit bättre men ibland kan jag känna att jag bara jobbar och jobbar och att det aldrig blir helt bra.
Sen går det i perioder då jag jobbar mer aktivt med personlig utveckling och ibland inte alls. Självkänsla är ju liksom konditionen en färskvara som måste underhållas.
Du är jättebra och duger som du är! (jag med) Ofta är man ju själv sin starkaste kritiker, så dumt man skulle ju inte klanka ner på en vän så varför göra det mot sig själv!?!
Kramar!
Vi är lika gamla du och jag, eller lika unga... Kram till fina bästa härliga dig som inte längre bara förgyller din familjs liv utan även våra! Kram
